microkochen

Klockan är nu 00:46 (-01:23), visserligen inte mitt i natten, men det lät bra.
Jag kände hur tvungen jag blev att skriva det här, för att lätta det från mitt bröst.

När jag tidigare idag hade skrivt till felix över msn hade han svarat som han brukade, normal och lite knasig.
När jag dock senare på eftermiddagen hade skrivit hade han svarat enstavigt och inte ställt motfrågor. Jag orkade inte vara jobbig så jag gav snabbt upp och märkte sen att han loggat ut. Jag orkade inte tänka, jag hade annat att tänka på.
Senare märkte jag att han var aktiv på hamsterpaj men fortfarande offline. Kände då hur matt jag blev i kroppen, jag orkar fan inte mer.
För att vara på den säkra sidan tittade jag via min fina fejkanvändare och ja; Klart som fan hade han blockat mig.
jag vet snart inte vad jag ska göra.
Att reagera som mina kännslor vill fungerade inte. Att reagera moget och inte göra något dumt (med andra ord inte visa minakänslor alls) fungerade inte. jag får snart cpryck och den cyniska delen av mig börjar ta över.
När jag märkte det, rörde jag inte en min, bortsett från att jag tror att jag höjde ena ögonbrynet en aning.
Vad fan har jag gjort för att få den här behandlingen? Har jag verkligen varit en sådan hemsk människa att varenda levande själ på denna jord ska försöka ta första bästa chans att hoppa på mig? Det tycks som det just nu.

Jag börjar även känna hur okontaktbar jag blivit och hur jag blivit lite förändrad på senaste.
Som idag, helt pltsligt fick jag en massa impulser. jag är van vid dem, det händer ibland att jag får lust att hugga mig själv i benet med en kniv, men det här var anorlunda. Nu ville jag göra något radikalt om mitt utseende. "Det gamla dög inte, något måste göras". ag fick en plötslig lust att tatuera mig. En lång slinga längs sidan vore så enormt... Jag fick starka impulser att pierca mig mer. Jag tror att när jag känner mig osäker så piercar jag mig. Men så kom jag att tänka på en sak under "natten"... Det som händer nu... Det känns som det jag gjort mot Robin. Vad hemsk jag kände mig, hur jag behandlat honom. Mitt samvete steg och blev alltmer vaket medan mitt självförtroende bara sjönk.
Det är tillfällen som dessa man behöver någon att luta sig mot, någon att hålla i sig i när det blåser. Därför är jag enormt tacksam att Dan (jag kommer att fortsätta kalla honom det till världens ände) också är inne på nätterna. Jag har insett att killar som jag litar på, slutar ta vid den där typiskt killaktiga formen. De blir neutrala, någon som jag kan lite på.
Dett finns ett ganska precist antal människor som jag litar på. Min syster är ganska borträknad, allt jag berättar för henne hamnar hos min mamma på två röda. Resten av min familj är en gråzon... I vissa avseenden kan jag lite på dem, men oftast inte.
Sen är min vänskapskrets ytterst liten, med något som jag trivs med att en del är på distans. Självklart litar jag på Julia och Hampus. Sedan trpr jag bara att det är tre människor som jag litar på. Med andra ord är det bara fem människor som jag vill kalla mina vänner. Jag klarar inte av att vara vän med någon som jag inte kan lite helt och fullt på.

Det känns på senare tid som om jag gör allt för att göra min omgivning arg på mig. Jag vet inte hur jag lyckas, men just nu känns det som om att jag bråkar med allt och alla.
Under tiden jag skrev det här, gav jag ifrån mitt några uppgivna suckar. Jag känner vekligen att jag inte orkar med det här nu. Jag har för mycket att skolan för att orka.

Jag vill fan  göra upp en lista av vad som hänt i min serie av killar, i kronologisk ordning;
Richard - Jag vill helst bara glömma vad som hände...
Peter - Utnyttjade mig för att hämnas på sin flickvän, tack!
Oskar - Jag dumpade honom, jag gillade honom inte.
Anders - Vi hann vara ihop i tre dagar innan han hann börja ljuga för tjejer om hans civilstatus
Viktor - Omogna jävel, han började totalignorera mig trots det faktum att han visste vad jag ville
Andreas - Snacka om att man blev utnyttjad där
Och sen sist Felix

Om någon läser det här, så är det en anteckning för mig själv. Inget jag bett någon att kommentera.