microkochen

När jag vaknade imorse var det ovanligt tidigt för att vara jag. Eftersom jag var tvungen att tvätta håret på morgonen fick jag gå upp vid 07:20.¨Jag kände mig då inte så pigg, men ställde mig trött i duschen. När jag nästan sköljt ur balsamet började jag känna mig illamående och yr. Det började svartna för ögonen och jag skyndade att skölja ur resten och gick sedan snabbt ut för att slippa vara rädd att svimma i duschen. Jag vart så svimfärdig när jag klev ur duschen, att jag direkt tog en handduk och bredde ut över golvet och la mig illamående ned. Hade jag inte gjort det är jag helt säker på att jag hade spytt.
Efter någon minut kvicknade jag dock till och bestämde mig för att orka gå till skolan.

Höll på att komma försent till första lektionen, no, men jag hann(som vanligt verkar det som)
Det här var den enda lektionen vi skulle ha innan vi åkte, och vi höll på en massa med labbar. Jag och LisaB Jobbade på, även fast det var väldigt enkelt, så var det ändå kul. Det var en massa labbar, med ljus för att man skulle förstå sambanden.
Lektionen gick ovanligt fort och klockan 09:15 gick vi upp till Centrum. Nästan direkt anlände bussen och vi tog oss till Fruängen. Väl på tunnelbanan satt vi och pratade med Ulf. Även fast (haha...) han är kommunist är han som sagt, min favorit lärare och så påminner han om min pappas få BRA sidor.
Vi bytte vid Slussen och åkte vidare mot Rådsnågontings gatan. I vagnen hängde jag och klättrade likt en apa i stängerna i taket och pratade med polarna som stod vid ena dörren. Bakom mig stod det två killar som tycktes känna varandra, som då och då skrattade åt saker jag gjorde eller sa.
När det gått en bit på vägen, sa en av killarna en sak till mig. Han försökte få kontakt med mig, men på grund av bullret hörde jag knappt vad han sa, och fick fråga vad det var han sa flera gånger. Efter många och ganska störande omfrågningar, förstod jag att han kom från modellagenturen Stockhols gruppen, och att han tyckte att jag skulle kontakta dem. Han måste förstått hur skeptisk jag var, för han fumlade fram ett kort, där det tydligt stod Stockholms gruppen och så lite andra nummer.
Jag lovade att jag skulle kontakta dem och samtalet avslutades. Dessvärre blev det en tryckande stämning av att mina klasskompisar stod och asgarvade åt det hela. När vi väl gick av började de frågade lite kring vad han sagt.
De lät mycket förvånade, men var snälla och sa att jag borde kontakta dem. Jag övervägde det och kände att nya saker kan ju alltid vara roligt.

Det kändes dock inte som om jag hade något av det typiska i mig, jag har lite halvgrönt/morotsfärgat hår, tandställning och stålhättakängor. Men det är väl kul att något sånt händer. Och om man skulle fråga varenda tjej i vagnen, skulle jag nog vara den som är minst intresserad.
Även fast jag inte var säker på om jag skulle kontakta dem eller inte, kunde jag inte undgå att känna mig lite smickrad, det är alltid kul när man faktiskt kan se snygg ut, utan smink och bara genom naturlighet.
När vi kommit fram till vår station iallafall, hoppade vi av och gick direkt på donken. Det var den tiden vi fick på oss att äta, sen skulle vi ned till hallen. Jag började känna mig nervös, men det skulle bli kul! Klockan närmade sig elva och alla drog sig till hallen. Vi fick instruktioner och det verkade halvsvårt men om sagt kul.
I början var det riktigt underligt men det flöt på. de flestats "pistoler" tycktes glappa då och då, med tanke på att man ibland kunde stå mittemot varandra och skjuta direkt mot sensorn, utan att något hände.

Första 20 minutrarna (en match) gick fort och vi feick se resultaten. Vårt lag, det gula, kom absolut sist av tre lag. Kan ha en del att göra med att en lagmedlem lyckades med konststycket att få MINUSpoäng istället för plus. En glad nyhet för mig var dock att jag var rankad 7/24, vilket jag var ganska nöjd med. Alla hade hunnit bli ordentligt varma och svettiga, men det var bara att springa ut igen för den andra matchen. Det kändes nu ganska drygt att springa omkring därinne, men det gick nu bättre och jag fattade snabbt vilka som var de bästa strategierna. Matchen kändes dock dubbelt så lång, eftersom kroppen började tröttna på att släpa kring på en 5kg tung blyväst.

Efter matchen samlades vi och Uffe tog han om de resultaten för andra omgången, vilka han skulle använda för ett matteprov. Lite smådrygt, men vad ska man göra!
Vi åkte hem snabbare än vi trott och vi förstod att vi skulle behöva ha den där jävla svenska lektionen. So:n var alla inställda på att ha, men ingen kände att de hade orken att ha en dryg lektion med MJ. Dock blev det så, och vi satt och diskuterade lite insändare. Jag lyckades rycka åt mig något som är av stor betydelse för mig just nu (diskuterar det dagligen, 2 timmar ca) nämligen "Pälsar"! Jag tänker inte gå in på det nu, det känns lite onödigt, men jag kan iallafall säga att jag stör mig lite på alla jobbiga djurrättsaktivister som talar före de tänker. Om de nu ens kan tänka...

Jättefint, vi överlevde svenskan, nu var det bara so kvar. Det var bara två tjejer som skulle redovisa och två killar, så vi lyckades få till det så att tjejerna skulle få göra först, så kunde ju vi gå sedan. Det var skönt att vi bara hade sammanlagt 20 minuters so, kroppen slappnade av och jag kände hur jag spänt mig hela dagen.
Väl hemma tänkte jag plugga, men det gick som det alltid gick med den saken. Tittade lite på tv, var lite vid datorn, gjorde ett nytt arrangemang ( fan va fula de blir om man inte har så gott om blommor kvar)
Ojdå, ska nog försöka sova tidigt ikväll (klockan är nu 21:47)

Laserdome var extremt jävla kul!
Saknade Robin lite idag

Puss och kram alla som läst dagens inlägg!