microkochen

Har nu under de senaste dagarna haft en inneboende och därmed inte haft möjligheten att skriva blogg. Tänkte idag att jag skulle skriva en liten sammanfattning om vad vi har haft för oss, jag och Jessica och sen skriva om min "underbara dag".

Det var nervöst när jag skulle åka och hämta henne på city terminalen, och efter att vi letat efter varandra i 20 minuter så hittade vi varandra och isen bröts direkt. Hon var verkligen kul var lätt att prata med. Det enda jobbiga var att vi uutalade saker så olika.
Har funderat på det en del, hur man kan ha så olika språk även fast man bor i samma land. Det hände ofta att vi fick översätta våra ord för varandra för att den andra inte förstod.
Under dagarna som följde gick vi mest inne i stan. Där blev jag anklagad för att filosofera mycket men det är svårt att inte göra det, när man blickar ut från norrmälarstrand, ut över vattnet genom de stora träden. Den dagen blev det inte mycket till handel. men för en gångs skull hittade jag något jag ville köpa; En sjuksköterske dräkt i latex, men naturligtvis var den för dyr.

Dagen efter åkte vi in till stan igen och något jobbigt inträffade... Jag ser min 18 åriga internetpolare Dan stå på samma plattform. Blev som vanlig väldigt nervös och satte mig ner med en duns. Medan vi väntade satt jag och tog smygfoton på honom utan att han märkt de, samtidigt som jag sen skickade sms. Efter ett tag på tunnelbanan upptäckte han mig och efter mycket tvekan kom han bort till oss, det enda jobbiga var att vi precis kommit fram till Slussen där vi skulle av då. Jag fick ge honom en hastig kram, men jag hade ändå tid att gräva ner ansiktet djupt ner i hans skinnjacka. Dan var bland de mysigaste jag har kramat, han såg snäll och förtoende ingivande ut och hans jacka så jävla mjuk. Hela dagen gick jag och tänkte på insidenten (om man kan kalla det de?) och ibland kunde jag börja småskratta.

Samma kväll hade vi alla dragit till (Förlåt Julia, du var inte med) Ica. Det slutade med att viktor satt och åt bröd och vi andra åt glass och godis. det är så avslappnande att bara sitta med nära vänner och vara lite smådryga mot varandra. Det är något som jag och Viktor har gemensamt, båda är tydligen satans dryga ibland. men enligt mig, är det den bästa humorn!

När jag och Jessica sedan låg i sängen på kvällen fick jag ett sms; Vi kunde inte ha festen hemma hos Johanna (tack så jävla mycket). Så alla planer inför morgondagen var som bortblåsta, helt jävla perfekt. Men vi löste det fort, vi ville ha på oss våra kostymer så vi drog på oss allt. Jag var hora och jessica var en ängel. Sedan hämtade vi Hampus och drog och badade. Smidig som man är, lyckades jag trycka in piercingen i näsväggen två gånger så att det började blöda.
Vi tröttnade ganska fort och drog. Då tog jag på mig allt smink och jag kunde knappt känna igen mig sedan, och Hampus blick var obetalbar när han såg mig.

Jessica och jag bestämde att bio var en bra idé för kvällen och det fick bli Ratatouille, en film som både jag och jessica sett förr men som vi båda älskar.
Eftersom vi åkte till Heron City med våra dräkter så väntade vi oss en del blickar men det sista som hände därinne, det tar fan i mig priset! det gjorde mig till och med arg:
Jag och jessica tänkte ta hissen men den funkade inte så vi började gå i trppan och när vi gått en våning ner så går två killar in framför oss. Den ena får syn på mig och stirrar. Han kollar upp och ner och vänder som om, vänder sig om igen och gör samma sak. det gjorde han några gånger och log lite mer för varje gång. Vi rusade sedan bort till bussen, dock insåg vi att killarna skulle med samma buss. När vi stod där så stirrade killen väldigt mycket på mig och såg ut som om han tänkte gå fram och fråga om mitt nr. Vi kliver på bussen och sätter oss längst bak och va fan, det är klart att killarna sitter precis där. Han som stirrat på mig sitter och lutar sig frammåt lite då och då och jag såg vad han kollade fetr, han försökte se om han kunde få syn på mer av mig.
Har du någonsin gjort den där, då du skriver ett sms i mobilen som din kompis sedan får läsa för att objektet du talar om är i närheten? det gjorde iallafall den här killen... Smart nog så kollade båda han och hans kompis på mig när de läst klart, smart kanske?


När vi tillslut kommer fram till våran station så hoppar vi snabbt av och jag ser killen kolla efter mig. (och hade han förövrigt frågat om mitt nr hade jag sparkat honom hårt precis under knäskålen)

Så, varför gör det här mig så arg? Jo för att det visar på vad det är för tjejerr som killar stöter på! Jag hade äckligt m,ycket smin, jag som normalt inte har det! Jag hade kortkort och nätstrumpbyxor och jag är helt s'ker på att han inte hade nes kollat åt mitt håll om jag hade haft på mig det gamla vanliga, jeans och en tröja.
Jaja... Jag ska sluta vara feminist nu och tagga ur lite haha.

Så... Nu har jag sammanfattat min vecka med Jessica och kommit fram till slutet när hon åkte hem. Vi gick upp ganska tidigt och det kändes som en lättnad faktiskt att vakna och veta att det här var den sista natten som jag skulle behöva sova i en halv säng (eller... Det var det som var tänkt med hon puttade ut mig hela tiden). Allt gjordes iordning och vi drog iväg.
Vi satt under tystnad i bilen påväg till terminalen. Det skulle bli ganska ensamt utan hennes skräniga (japp, om du läser detta vindruvan, så) bohuslänska. Vi kommer fram och går upp till gaten och jag väntar med henne. Tillslut måste jag gå och jag ger henne en lång kram. Jag saknar min vindruva just nu...
Jag hann komma väldigt nära (känns det som) henne under tiden hon var här, hann till och med pussa henne på munnen.

Men, det är väl det som hänt idag, jag har varit så seg, har bara suttit och latat mig och tahit igen mig från dagarna som gått...

Och det som jag tänkte på förr; Vill jag vara populär. Jag tror att jag har funnit svaret. Nej det vill jag inte jag har just precis allt jag vill ha. Som ordspråket lyder "Hellre kvalitet än kvantitet"

Puss och kramar, alla som tagit sig tid att läsa min blogg!

p.s har denna vecka gått och varit besatt av Frank Zappa - Bobby Brown, så om du får något  underligt citat så vet du d.s

Återigen gör jag ett extra tilllägg och det är för att jag bara känner mig så matt.
Jag känner mig bara så.... Ska jag ständigt behöva gå runt i kortkort för att kunna hitta en kille? Ska jag behöva bleka håret? (neeej jag söker inte uppmärksamhet, men det vore ju trevligt om man kunde få män/killar att vända blicken ifrån dessa storbystade perfekt smala BLONDINERNA)
Vad är benämnelsen på snygg nu? Fråga vem som helst på sskolan och de svarar "höhö blond och smal".
Va fan... Nej jag vet inte, jag börjar bara tröttna på alla dessa ideal.