microkochen

Drömde inga mardrömmar inatt. Trodde jag. Kände efter lite och gick igenom vad som kändes av loppen av sömn. Efter ett tags tänkande kom jag fram till att jag visst hade drömt. Jag hade drömt att mina tänder hade spruckit pch gått sönder. En exremt sjuk dröm, som jag (fast det var värre) hade även strax för jag fick tandställningen. Men inatt fick jag iallafall slippa att drömma om den där förbannade ön.

Drog på mig morgonrocken och inspekterade huset lite. Helt ensam, mamma var antagligen i stallet och pappa var och jagade. Hunden hade följt med husse och katten var lite social som alltid (haha). Genom hela dagen gick jag och tänkte att jag borde plugga, och det blev väl av? Som vanligt lyckades jag skjuta upp det till imorgon. Det är så mycket enklare att bara säga "äh jag tar det imorgon". Det enda jobbiga är när man inser att jobbet ska vara klar dagen efter och så har man skjutit på det i några dagar.
Som tur är arbetar jag tydligen bäst i press, hade varit jobbigt annars.

Idag gjorde jag inte så mycket, men på kvällen kom min syster och hennes pojkvänn hit. Vi åt lite grönmögelost med pepparkakor (ja, det är gott) men senare tvingade jag  att Martin och jag skulle köra Buzz. Han var helsäker på att han skulle krossa mig, men det visade sig att han underskattade mig och jag vann stort (underbart när folk underskattar en och man får bevisa motsatsen).
Vid middag var även pappas jaktkompis här och åt. Vi hade igår funderat lite kring tanken om vilka det egentligen är som jagar. Det tycks vara medelålders män med alldeles för mycket pengar och alldeles för lite att göra. Bortsett från min pappa då.
Jag förstår egentligen inte varför folk blir äcklade eller så när man säger att ens pappa jagar. En del säger att de tycker att det är barbariskt men de tänker inte. Vad är vettigast, att direkt avrätta ETT djur eller mass slakt?
Själv har jag aldrig äcklats av tanken av döda djur och hjälpte med glädje att göra iordning med djuren när jag var mindre.
Nu har jag inte riktigt samma intresse av att spendera tid med min pappa. Jag har insett att vi är alldeles för lika för att det ska funka.

Vid middagen berättade jag för min syster att hon kanske skulle behövata vår katt. Det funkar inte längre med min astma och jag känner att jag varje dag överdoserar min medicin, vilket i slutändan kommer att leda till att jag blir resistent (jaa, jag är ganska dålig på stavning) mot cortison. Jag vill inte lämna bort min fina kisse men det känns iallafall bra att hon kommer att bo hos min syster. Undrar bara hur hon kommer att klara sig som innekatt... I början kommer hon antagligen jama som en galning och springa fram och tillbaka. Slutligen blir hon väl galen och försöker hoppa ut genom stängda fönster.
Men men, det måste funka.

Det bestämdes även vid middagen att min projektgrupp i no:n ska åka till Forsmark. Det ska bli riktigt kul, att få se ett riktigt kärnkraftverk på nära håll. Jag känner mig extremt engagerad i detta ämne och kommer hela tiden på nya saker som kan läggas till i vårat arbete. Förhoppningsvis kommer Hampus kunna vara lugn och Gustav mindre dampig. Det ska även bli intressant hur mycket jag kommer att tjata på dem, folk vet hur lättretad jag är när folk gör fel i grupparbeten.
Ärligt så jobbar jag mycket hellre själv. det är ett kriterie för mitt framtida arbete; Jag måste få jobba själv. Jag orkar inte med folk som ständigt fumlar omkring mig,m jag vill själv ta ansvar och veta om allt som händer och sker i det jag håller på med.
Men nu är det bara att bita ihop och se glad ut.

Kommer på en miljon saker jag skulle kunna skriva nu men det får bli en annan dag, just nu har jag en extrem huvudvärk.
Dagens låt: Britney Spears (ja igen) - Hit me baby one more time.
Tror att jag lyckades bita på mina naglar idag, inte med flit dock, utan utav reflex.
Känner min inte så omtyckt idag....
Vill ha Tusse nu!