6/12 2007
Igår uteblev blogg av det anledningen att jag gick och la mig klockan 20:00. Jag var helt slut och somnade klockan 21:00 efter Simpsons. Lite tillägg från gårdagen kommer att få följa med idag.
Därför riskerar det att dagens blogg kommer att bli en mil lång så here it goes:
Även fast jag fått en god natts sömn på runt 10 timmar så var det rena kampen att ta sig upp ur sängen på morgonenMen faktiskt så lyckades jag, och kom upp i tid för att hinna plugga lite också. Det var en skum kännsla att inte vara nervös inför ett prov, men jag kände att jag kunde det mesta och så hade jag läst igenom allt (vad det kändes som) en miljard gånger. Väl i skolan var jag själv när jag väntade i korridoren. Då började jag bli lite nervös och tankarna strömmade åt alla håll. Alla kom vid prick åtta och jag kastade mig in och ville börja med provet. Dessvärra ville alla andra börja baka först men jag fick faktiskt dom jag ville och alla vi som inte gjkort provet eller fick göta omprov fick sätta igång.
Provet var inte alls det vi skulle plugga på! Som tur var hade jag Johanna bredvid mig, som redan hade gjort provet en gång, så jag snackade lite med henne då och då när Lena tittade bort. Måste säga att den läraren är...Småkorkad.
Vi hade underbart kul resten av lektionen, med pepparkakor, lussebullar och mjölkrig. Jag kunde ändå inte undgå att oroa mig, provet var verkligen konstigt och jag kunde verkligen frunkta det där IG:et. Men vi fortsatte att leka och vid slutet av lektionen hade jag näsan full med mjöl och nös som en galning. Lena hade under vår lektion rättat klart alla prov och vi fick tillbaka dem. På grund av fruktan för ett Ig var enkla Vg en välsignelse. Jag kände mig stolt och ganska nöjd med min insats när vi alla sedan sprang iväg till matten.
Jag passade på att gå hem före, för att lämna väskan och kanske få tag i min mama.
När jag anlände till matten var jag den sista att komma dit men det var lugnt. På dagens mattelektion skulle vi inte göra så mycket, bara spela ett drygt evighets spel där det gällde att få fyra i rad, något som aldrig tycktes inträffa. Jag hade ganska kul med Fanny, Nonno och Ida. Vi skrattade en del och jag kunde faktiskt trivas lite i sällskapet. Alla de personerna har jag varit i stark kontakt med på något sätt. Nonno var jag bästa kompis med förut, Fanny har jag också varit bästa kompis med och Ida har jag haft storbråk med. Men idag var det neutralt. Väldigt skönt, avslappnat.
Med lättnad kunde jag känna att jag inte hade några fler lektioner för dagen, jag kunde passa på att hjälpa elevrådet och därmed slippa svenskan. Därefter var det dags för Idrott vilket jag inte kunde vara me dpå och sedan Musik som jag under tiden var och röntgade foten.
Jag satt en stund nere i k'llare och hjälpte elevrådet med skoltröjorna. de var faktiskt ganska fina iår och jag fick lust att köpa en. Undre tiden jag var där, umgicks jag med Julias lillasyster Jenny, som går i sexan. Hon kunde vara lite påfgrestande men en riktigt kul unge. det tråkiga med henne är, att om hon bara skulle inse det skulle hon komma långt. Hon är knappast korkad och skulle kunna vara riktigt mogen för sin ålder men det slepar hon snabbt bort.
Efter det gick jag hem en stund innan jag trskade iväg till bussen för att ta mig till skärholmen. När jag väl satt på bussen fick jag en flashback av en obehaglig dröm jag haft tidig sommar. Men den här gången fick jag en mer beskrivande bild av allting. Min dröm, gick ut på att alla mina tänder sprang och ramlade av. de blev sylvassa och på vissa ställen gick sprickorna ändå upp i tandköttet. jag kom ihåg att jag inte känt någon smärta i just det stadiet, men det var innan jag stängt min mun. När jag väl stängde munnen borrades gaddarna ner i mina läppar och mitt tandkött. Blodet hade runnit som i stora floder.
Det är en dröm som jag troligtvis aldrig kommer att glömma, dessvärre. Varför är det lätt att förtränga bra saker istället för dåliga saker?
Väl vid skärholmen kände jag mig glad och upprymd. Jag gick runt och kollade i butiker en stund före jag gick upp till mottagningen. Passade på att smita in på interflora en snabbis för att titta på blommorna. Det fanns söta nejlikor men som inte var hälften så fina som mina. Jag frågade om priset som var 15kr/blomma, vilket gjorde mig ännu mer nöjd, eftersom jag hade buketter av dem hemma. Hela tiden gick jag runt och kramade kniven som jag hade i min jackficka. varför gick jag runt med en kniv för då? Hade glömt att plocka ur den ur mina byxor åp morgonen så jagh roade mig med att öppna och stände den ibland.
Jag gick förbi ett litet stånd som sålde radiostyrda bilar osv. Jag kunde inte låta att stanna upp och sätta mig en stund för att titta på den oerhört söta försäljaren. De tycktes vara helt utländska och en annan av försäljarna kom fram till mig och ville att jag skulle testa. han var glad och en lekfull herre och jag skrattade gång på gång åt hans tafatta försök att försöka få mig att pröva. jag kände mig bara inte riktigt så lekfull så jag knatade iväg med det där stora äkta leendet klistrat på mitt ansikte. Det började närma sig 15:00 så jag gick upp till mottagningen och satte mig för att vänta.
Jag satte mig snabbt vid stolen bredvid akvariet. Jag fick en hel del tankar i huvudet när jag satt där och glodde på fiskarna som simmade runt där i sin glasskål. Två speciella saker kom jag på och den första var att jag kom på olika saker som jag ville hinna göra innan mitt liv passerar över till näste. Några saker är att simma i barriärrevet och att lära mig segla. det finns en del saker jag känner att jag vill unna mig själv tiden att utförska för att skaffa den erfarenheten som är o så viktig här i livet. För det är det som de mesta grunder fördomar på; Brist på erfarenhet.
Enligt mig, behöver varken mognad eller erfarenhet sitta i din ålder utan snarare i sin vilja och mentala ålder. Så därför ber jag dig som läsare, grunda aldrig en fördom på en persons ålder, överaskningar finns och förhoppningsvis även på detta plan.
Nästa sak jag kom att tänka på när jag tittade på de små djuren var hur olika vi kan se ut. Jag såg en fick som gjorde mig alldeles full i skratt som var så tjock att den nästan fick släpa sig fram på botten. En annan fick var snabb, smal och tydligen oerhört korkad, med tanke på att väggar inte är till för att simma in i. Sedan fanns det en, som snabbt förkom att bli min favorit. Det var svort och grå beige. Den simmade med lugna svepande drag och gjorde mig lite sömnig.
Men det som ändå var huvudtanken med detta var ju just faktumet om att olikheter inte bara infinner sig i människolivet. Det finns många olika fisksorter och (gnäll för fan inte över nästa sak) det finns massor med olika människo sorter. det gäller bara at börja acceptera varandras olikheter. Men ... En sak, för att kunna acceptera andras olikheter, måste man inte acceptera sina egna föst? Jag har märkt att de allra flesta som är elaka och kommenterar andra, är osäkra och gör det för att föra blickarna ifrån dem själva.
Jag vet hur jag själv ser ut när jag går själv. När jag går själv kniper jag oftast ihop ögonen och sätter på ett flin. Lutar huvudet lite nedåt samtidigt som jag tittar frammåt. Det är antagligen den minen som gör att folk tycker att jag ser läskig ut. När jag går med vänner ser jag antagligen lite frånvarande ut, eller bara väldigt uppåt.
Själva ultraljudet gick bra (Det är en pojke!) och detsamma gällande röntgen. Imorgon skulle min läkare få besked om vad plåtarna visade så det var bara att vänta och se.
Jag ringde min kära moder efteråt och efter samtalet var det klart att jag slapp ta bussen hem. Passade på att kolla lite i butiker och gick in på guldfynd och efter mycket om och men hittade jag min förra gamla ring som jag tappade bort på mälarhöjden. Hittade även ett passande smycke till min näspiercing så den här dagen var ju perfekt än så länge. Från håll hade jag sett en riktigt grotesk klänning på b.young som jag blev nyfiken på. Väl inne i butikn hittade jag en klänning som jag fick lust att pröva. Varför ska jag alltid prova saker som jag faktiskt gillar när jag inte har råd med det? Klänningen satt som en dröm, vilket gjorde mig en smula deprimerad, så nu var det dags för jakt på en stenrik kille.
Gick även in på MQ trots tidigare misslyckande därinne. Hittade ett linne som nog skulle sitta fint och prövade det. Min min måste ha varit väldigt underlig, för när jag fick se hur tröjan satt visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta. För en gångs skull var det inte rpoblem med att storlekarna var alldeles för små (så att jag är tvungen att ta storlek XXL) utan denna tröja lämnade ingenting åt fantasin. Urringningen var ju verkligen inte kädsam och man såg allt. Jag vände och vred på mig och kunde inte sluta småskratta åt det hela. Men så hängde jag av mig tröja, klädde på mig och gick bort för att möta min moder. Vi tittade snabbt i lite affärer och begav oss sedan för att köpa foder åt hästen. Allt gick smidigt och alldeles snart var vi hemma. Då slog det mig att vi skulle ha so test imorgon, något jag hade fått veta idag medan mina vänner fått veta det i förra veckan. det gjorde mig en aning bitter med tanke på att jag verkligen är totalt värdlös i geografi (ändå är jag bäst i min klass, säger det något om min klass eller?)
Måste plugga på Amerikas länder och huvudstäder nu... (yay)
Dagens låt: Scorpions - Hurricane
Försöker ständigt övertyga familjen om att en Tusse är det enda rätta
Har du någon aning om hur pank jag känner mig?
Har känt en saknad idag men jag vet inte efter vad...
Puss och kram alla som läst min blogg!
Därför riskerar det att dagens blogg kommer att bli en mil lång så here it goes:
Även fast jag fått en god natts sömn på runt 10 timmar så var det rena kampen att ta sig upp ur sängen på morgonenMen faktiskt så lyckades jag, och kom upp i tid för att hinna plugga lite också. Det var en skum kännsla att inte vara nervös inför ett prov, men jag kände att jag kunde det mesta och så hade jag läst igenom allt (vad det kändes som) en miljard gånger. Väl i skolan var jag själv när jag väntade i korridoren. Då började jag bli lite nervös och tankarna strömmade åt alla håll. Alla kom vid prick åtta och jag kastade mig in och ville börja med provet. Dessvärra ville alla andra börja baka först men jag fick faktiskt dom jag ville och alla vi som inte gjkort provet eller fick göta omprov fick sätta igång.
Provet var inte alls det vi skulle plugga på! Som tur var hade jag Johanna bredvid mig, som redan hade gjort provet en gång, så jag snackade lite med henne då och då när Lena tittade bort. Måste säga att den läraren är...Småkorkad.
Vi hade underbart kul resten av lektionen, med pepparkakor, lussebullar och mjölkrig. Jag kunde ändå inte undgå att oroa mig, provet var verkligen konstigt och jag kunde verkligen frunkta det där IG:et. Men vi fortsatte att leka och vid slutet av lektionen hade jag näsan full med mjöl och nös som en galning. Lena hade under vår lektion rättat klart alla prov och vi fick tillbaka dem. På grund av fruktan för ett Ig var enkla Vg en välsignelse. Jag kände mig stolt och ganska nöjd med min insats när vi alla sedan sprang iväg till matten.
Jag passade på att gå hem före, för att lämna väskan och kanske få tag i min mama.
När jag anlände till matten var jag den sista att komma dit men det var lugnt. På dagens mattelektion skulle vi inte göra så mycket, bara spela ett drygt evighets spel där det gällde att få fyra i rad, något som aldrig tycktes inträffa. Jag hade ganska kul med Fanny, Nonno och Ida. Vi skrattade en del och jag kunde faktiskt trivas lite i sällskapet. Alla de personerna har jag varit i stark kontakt med på något sätt. Nonno var jag bästa kompis med förut, Fanny har jag också varit bästa kompis med och Ida har jag haft storbråk med. Men idag var det neutralt. Väldigt skönt, avslappnat.
Med lättnad kunde jag känna att jag inte hade några fler lektioner för dagen, jag kunde passa på att hjälpa elevrådet och därmed slippa svenskan. Därefter var det dags för Idrott vilket jag inte kunde vara me dpå och sedan Musik som jag under tiden var och röntgade foten.
Jag satt en stund nere i k'llare och hjälpte elevrådet med skoltröjorna. de var faktiskt ganska fina iår och jag fick lust att köpa en. Undre tiden jag var där, umgicks jag med Julias lillasyster Jenny, som går i sexan. Hon kunde vara lite påfgrestande men en riktigt kul unge. det tråkiga med henne är, att om hon bara skulle inse det skulle hon komma långt. Hon är knappast korkad och skulle kunna vara riktigt mogen för sin ålder men det slepar hon snabbt bort.
Efter det gick jag hem en stund innan jag trskade iväg till bussen för att ta mig till skärholmen. När jag väl satt på bussen fick jag en flashback av en obehaglig dröm jag haft tidig sommar. Men den här gången fick jag en mer beskrivande bild av allting. Min dröm, gick ut på att alla mina tänder sprang och ramlade av. de blev sylvassa och på vissa ställen gick sprickorna ändå upp i tandköttet. jag kom ihåg att jag inte känt någon smärta i just det stadiet, men det var innan jag stängt min mun. När jag väl stängde munnen borrades gaddarna ner i mina läppar och mitt tandkött. Blodet hade runnit som i stora floder.
Det är en dröm som jag troligtvis aldrig kommer att glömma, dessvärre. Varför är det lätt att förtränga bra saker istället för dåliga saker?
Väl vid skärholmen kände jag mig glad och upprymd. Jag gick runt och kollade i butiker en stund före jag gick upp till mottagningen. Passade på att smita in på interflora en snabbis för att titta på blommorna. Det fanns söta nejlikor men som inte var hälften så fina som mina. Jag frågade om priset som var 15kr/blomma, vilket gjorde mig ännu mer nöjd, eftersom jag hade buketter av dem hemma. Hela tiden gick jag runt och kramade kniven som jag hade i min jackficka. varför gick jag runt med en kniv för då? Hade glömt att plocka ur den ur mina byxor åp morgonen så jagh roade mig med att öppna och stände den ibland.
Jag gick förbi ett litet stånd som sålde radiostyrda bilar osv. Jag kunde inte låta att stanna upp och sätta mig en stund för att titta på den oerhört söta försäljaren. De tycktes vara helt utländska och en annan av försäljarna kom fram till mig och ville att jag skulle testa. han var glad och en lekfull herre och jag skrattade gång på gång åt hans tafatta försök att försöka få mig att pröva. jag kände mig bara inte riktigt så lekfull så jag knatade iväg med det där stora äkta leendet klistrat på mitt ansikte. Det började närma sig 15:00 så jag gick upp till mottagningen och satte mig för att vänta.
Jag satte mig snabbt vid stolen bredvid akvariet. Jag fick en hel del tankar i huvudet när jag satt där och glodde på fiskarna som simmade runt där i sin glasskål. Två speciella saker kom jag på och den första var att jag kom på olika saker som jag ville hinna göra innan mitt liv passerar över till näste. Några saker är att simma i barriärrevet och att lära mig segla. det finns en del saker jag känner att jag vill unna mig själv tiden att utförska för att skaffa den erfarenheten som är o så viktig här i livet. För det är det som de mesta grunder fördomar på; Brist på erfarenhet.
Enligt mig, behöver varken mognad eller erfarenhet sitta i din ålder utan snarare i sin vilja och mentala ålder. Så därför ber jag dig som läsare, grunda aldrig en fördom på en persons ålder, överaskningar finns och förhoppningsvis även på detta plan.
Nästa sak jag kom att tänka på när jag tittade på de små djuren var hur olika vi kan se ut. Jag såg en fick som gjorde mig alldeles full i skratt som var så tjock att den nästan fick släpa sig fram på botten. En annan fick var snabb, smal och tydligen oerhört korkad, med tanke på att väggar inte är till för att simma in i. Sedan fanns det en, som snabbt förkom att bli min favorit. Det var svort och grå beige. Den simmade med lugna svepande drag och gjorde mig lite sömnig.
Men det som ändå var huvudtanken med detta var ju just faktumet om att olikheter inte bara infinner sig i människolivet. Det finns många olika fisksorter och (gnäll för fan inte över nästa sak) det finns massor med olika människo sorter. det gäller bara at börja acceptera varandras olikheter. Men ... En sak, för att kunna acceptera andras olikheter, måste man inte acceptera sina egna föst? Jag har märkt att de allra flesta som är elaka och kommenterar andra, är osäkra och gör det för att föra blickarna ifrån dem själva.
Jag vet hur jag själv ser ut när jag går själv. När jag går själv kniper jag oftast ihop ögonen och sätter på ett flin. Lutar huvudet lite nedåt samtidigt som jag tittar frammåt. Det är antagligen den minen som gör att folk tycker att jag ser läskig ut. När jag går med vänner ser jag antagligen lite frånvarande ut, eller bara väldigt uppåt.
Själva ultraljudet gick bra (Det är en pojke!) och detsamma gällande röntgen. Imorgon skulle min läkare få besked om vad plåtarna visade så det var bara att vänta och se.
Jag ringde min kära moder efteråt och efter samtalet var det klart att jag slapp ta bussen hem. Passade på att kolla lite i butiker och gick in på guldfynd och efter mycket om och men hittade jag min förra gamla ring som jag tappade bort på mälarhöjden. Hittade även ett passande smycke till min näspiercing så den här dagen var ju perfekt än så länge. Från håll hade jag sett en riktigt grotesk klänning på b.young som jag blev nyfiken på. Väl inne i butikn hittade jag en klänning som jag fick lust att pröva. Varför ska jag alltid prova saker som jag faktiskt gillar när jag inte har råd med det? Klänningen satt som en dröm, vilket gjorde mig en smula deprimerad, så nu var det dags för jakt på en stenrik kille.
Gick även in på MQ trots tidigare misslyckande därinne. Hittade ett linne som nog skulle sitta fint och prövade det. Min min måste ha varit väldigt underlig, för när jag fick se hur tröjan satt visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta. För en gångs skull var det inte rpoblem med att storlekarna var alldeles för små (så att jag är tvungen att ta storlek XXL) utan denna tröja lämnade ingenting åt fantasin. Urringningen var ju verkligen inte kädsam och man såg allt. Jag vände och vred på mig och kunde inte sluta småskratta åt det hela. Men så hängde jag av mig tröja, klädde på mig och gick bort för att möta min moder. Vi tittade snabbt i lite affärer och begav oss sedan för att köpa foder åt hästen. Allt gick smidigt och alldeles snart var vi hemma. Då slog det mig att vi skulle ha so test imorgon, något jag hade fått veta idag medan mina vänner fått veta det i förra veckan. det gjorde mig en aning bitter med tanke på att jag verkligen är totalt värdlös i geografi (ändå är jag bäst i min klass, säger det något om min klass eller?)
Måste plugga på Amerikas länder och huvudstäder nu... (yay)
Dagens låt: Scorpions - Hurricane
Försöker ständigt övertyga familjen om att en Tusse är det enda rätta
Har du någon aning om hur pank jag känner mig?
Har känt en saknad idag men jag vet inte efter vad...
Puss och kram alla som läst min blogg!
Kommentarer
Trackback
