microkochen

Glömde att i gårdagens blogg ta med min syster "lilla" förhör som hon hade med mig. Det var om min nya flamma. Frågorna rullade på och jag fick stundtals ljuga tvärt om saker för att inte avslöja hans ålder. Var bor han, hur träffades ni, vilken linje gick han, har han körkort, har han någon piercing. Den sista frågan gjorde att jag började skratta och att jag inte kunda svara. Hon fattade snart och förbjöd mig att någonsin ha sex med honom.  Vad är det föresten med killar jag gillar, att gilla att plåga sig själva? (och vissa speciella delar då...)

Imorse var jag duktig och gick upp 09:20. Ville vara uppe i god tid så att jag kunde förplugga lite inför provet, men jag kände vare sig lust eller ork. Har nu haft en del tankar i huvudet rörandes en del personer och så. En... Vän till mig sa något mycket intelligent och jag utbrast att han måste tänka mycket. Då kom han med svaret;
Hjärnan är ett presitionsverktyg som endast ska användas vid behov, så nej, jag tänker inte så mycket bara när jag behöver.

Hans förklaring var mycket längre och djupare men det farsinerade mig. Han är en av de få som kan få mig att hålla käften, att bli helt stum. Men det är väl så, en del personer har man en gnutta mer respekt för, det gäller bara att hitta den personen.

Med matte som första lektion gick jag till skolan. En konstig dag, återigen. På lektionen satt jag i början vid Ida, men hon flyttade snart vilket var rätt skönt då jag arbetar som bäst när jag är ensam på just matten. Den här lektionen var lite ny och rolig, jag hade fått matte a av Ulf att räkna i. Min bok tog Hampus och stor del av tiden satt jag försjunken i boken. Det som jag kunde komma fram till av att räkna i denna bok var att om någon flunkar i gymnasiet på matte a så förtjänar personen i fråga verkligen det.
Mot slutet av lektionen gjorde ingen någonting. Jag skulle förövrigt ställa mig upp vid ett tillfälle, fastnade dock med skon i stolen så det hördes ett ljudligt brak genom hela klassrummet. Några reagerade och tittade, andra valde att bara skratta, när de hörde ljudet.

Under lunchen som kom satt vi och åt, pratade och hade det kul. Mitt i matsalen satt då en grupp fjortisar. Leif våran rektor gick fram pch bad en av tjejerna att ta av sig kepsen men hon vägrade. Hon påstod att det tillhörde hennes religion och jag kände hur jag totalrostade varenda argument hon kom upp med. Vissa människor är helt enkelt för jävla korkade. Det borde inte vara tillåtet att vara så odräglig och puckad. Men så är ju vi alla olika och jag orkar inte klaga mer på hur andra är.

Därefter följde en lång håltimma då jag hade tänkt plugga inför franska provet, men Hampus var inte så duktig på att hjälpa mig så halva tiden gick åt till att skratta och håna honom. Provdags närmade sig och jag kände mig ytterst tveksam på mina kunskaper. Grammatiken satt, det var glosorna jag var osäker på. Klockan slog 13:05 och vi fick gå in i klassrummet. Väl inne förklarade Mats - Vår underbara lärare - att det bara skulle bli ett kort förhör för att se att vi läst på.
Fick pappret, öggnade igenom allt och flinade sedan. På tio minuten var pappret gjort och jag gick nöjd ut ur klassrummet. Det jag inte kunde, kunde jag inte och jag ångrar inte och känner ingen ångest.

No var nästa och sista lektionen och vi skulle ha datorsalen, så mycket skulle bli gjort för lite arbete. Det var rätt skönt och trots att jag som vanligt var rätt snäsande mot Gustav gick det bra. Att inte han lackat ur på mig är ett under, men så är jag som jag är (...) Vi har verkligen gjort framsteg med vårt arbete och det börjar nästan bli klart. Vi har gott om tid och flera gånger på att göra klart det så det ska nog vara lugnt med den saken. Den enda som inte riktigt arbetar i våran grupp är nog Hampus. Han stör dock inte och hjälper till lite då och då så det får vara, jag och Gustav ser till att det blir gjort.

Efter detta gick jag hem, latade mig och satt vid datorn lite. Borde plugga så mycket för provet imorgon men det bär emot så mycket! En väldig massa saker kommer ivägen JUST som man ska plocka upp böckerna och faktiskt börja.
Dock fick jag en värdefull tanke nu på eftermiddagen;
Föds vi onda eller goda?
Personligen tror jag att alla föds goda, men formas sedan av samhället, vänner och familj. Jag är en typiskt ond person, bryr sig inte så mycket, är ganska synisk och tja, ond helt enkelt. jag kan inte för allt i världen förstå hur folk kan orka vara så snälla, som hampus till exempel.
Jag växte upp mycket med Jenny, vilket kan vara förklaringen till att jag är lite strange. Men är inte alla den som vi är? En del försöker vara någon annan och lyckas ganska bra, annars finns det ju de som misslyckas så och andra som faller på mållinjen.

Fy fan va tråkigt dagens inlägg blev, men så fick jag väl aldrig riktigt in något flyt i mitt skrivande idag.
Dagens låt: Två Blåbär - Klockan fem
Tusse skall nu heta; Tussilago Pubishåret Cobollen Henrietta Helmy. Aka Tusse
Jag har haft en viss kännsla hela dagen, obeskrivlig dock.

Puss o kram alla som läst min blogg!